2008-12-12
Igår kom den slutgiltiga versionen av Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) version 2.0. Den tidgare versionen av WCAG ligger till grund för många av de riklinjer som finns på denna webbplats. För den som är intresserad av information på svenska om WCAG 2 har Stefan Johansson på Funka Nu gjort en översikt i flera delar:
Hög tid att börja arbeta med tillgänglighet på din webbplats
WCAG 2 kommer att vara central för många av de EU-initiativ som kommer inom tillgänglighet. Den 1 december utkom EU-kommissionen med ett meddelande För ett tillgängligt informationssamhälle (PDF). I det konstaterar man att tillgängligheten på offentliga webbplatser i medlemsstaterna är låg och att mycket arbete behöver göras:
Under 2007 stod det klart att utvecklingen fortfarande gick alltför långsamt och att det krävdes ytterligare ansträngningar för att uppnå Rigamålen. Webbtillgänglighet, särskilt tillgängligheten till myndigheters webbplatser, prioriteras allt mer i och med att Internet får allt större betydelse i vår vardag. Kommissionen anser att det nu är hög tid att lägga fast en mer sammanhållen, gemensam och effektiv strategi för e-tillgänglighet, i synnerhet webbtillgänglighet, så att informationssamhället snabbare blir tillgängligt för alla, i enlighet med vad som anges i den förnyade sociala agendan.
Man uppmanar sedan medlemsstaterna att förverkliga målen i Rigadeklarationen:
- Medlemsstaterna bör se till att deras offentliga webbplatser är 100 %-igt tillgängliga senast 2010 och förbereda sig så att man snabbt kan övergå till de nya specifikationerna för webbtillgänglighet på ett gemensamt och sammanhållet sätt.
- Webbplatsägare som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse och andra relevanta webbplatsägare bör förbättra tillgängligheten till sina webbplatser.
- De europeiska standardiseringsorganisationerna bör i samarbete med berörda parter snabbt utarbeta EU-standarder för webbtillgänglighet på grundval av WCAG 2.0.
Uppmaningen riktar sig alltså inte enbart till myndigheter, kommuner och landsting utan även företag som tillhandahåller tjänster på nätet. För att detta skall kunna realiseras uppmanas medlemsstaterna att:
- på bred front främja tillgängligheten till webbplatser genom att tillhandahålla tydlig information och klara riktlinjer om webbtillgänglighet, inbegripet motsvarande hjälpmedelsteknik, och uppmuntra användningen av förklaringar om webbtillgänglighet,
- stödja utbildning och utbyte av kunskap och god praxis,
- köpa in tillgängliga verktyg och webbplatser vid sin offentliga upphandling,
- under 2009 utse en nationell kontaktpunkt för webbtillgänglighet, t.ex. via en webbplats, och
- följa utvecklingen beträffande i vilken utsträckning riktlinjerna följs, användarnas tillfredsställelse och genomförandekostnaderna för webbtillgänglighet för både offentliga och andra webbplatser samt rapportera om vilka framsteg som görs till högnivågruppen och allmänheten.
För dig som ännu inte kommit igång med tillgänglighetsarbete på din webbplats är det med andra ord hög tid att börja studera riktlinjerna nu. Se argument för tillgänglighetsarbete om din organisation har svårt att förstå varför.
Kommentarer
En väg som samhället kan tänkas/borde gå är att kräva tillgänglighet för webbplatser hos organisationer/projekt som finansieras, helt eller delvis, med skattemedel. Det gäller då idrottsrörelsen, kultursektorn m fl. Alla som får offentligt stöd anses på ett eller annat sätt nyttiga i samhällslivet och är därmed "offentliga" i viss mening.
Att inte kräva detta skulle vara dubbelmoral.
Chris: precis! Det är även intressant att kommissionen trycker på om interna applikationer i offentlig sektor. Man har tidigare sagt att likabehandling i arbetslivet skall råda och min gissning är att detta kommer att leda till betydligt hårdare krav i upphandlingar av t.ex. ekonomisystem, intranätlösningar mm. Här finns säkerligen stora möjligheter för uppstickare som är tidigt ute med att erbjuda tillgängliga produkter.
Jag ser ett problem i detta, efter att ha arbetat med rådgivning kring tillgänglighet på Internet i snart åtta år.
Att ställa krav på offentlig sektor och de som får bidrag för drift av webbplatser från stat och kommun. Men det ställs ett annat krav också. Det handlar om upphandling. Vilka leverantörer kan egentligen leverera det som efterfrågas? Min erfarenhet är att vi tyvärr ofta hamnar i situationen att en myndighet blivit lovad en tillgänglig webbplats av sin leverantör, men inte får det. Här finns en mängd olika aspekter att titta på.
Den som köper tjänsten måste veta vilka frågor han/hon ska ställa, för att säkerställa att det man köper verkligen följer de önskemål man lagt fram. En leverantör som inte följer avtalet bör hållas till sitt avtal, så att mindre skattemedel går åt till att efterkonstruera webbaserat innehåll utifrån W3Cs riktlinjer.
Kunskapen hos dem som arbetar med innehållet på en webbplats är också oerhört viktig. I de fall en webbplats uppnår kraven i W3Cs riktlinjer (WCAG 2.0) så ser man ofta att innehållet med tiden avviker från dessa. Detta beror till största del på att kunskap och förståelse saknas hos de som arbetar med innehållet. Hur bra verktyget än är, hur bra den tekniska lösningen än är, så krävs att redaktörerna är medvetna, förstår instruktioner från verktyget och hanterar dem på ett sätt som gör innehållet tillgängligt. Detta är kanske den svåraste biten att hantera, då det involverar så oerhört många människor.
Peter, du talar om ökade krav på ekonomisystem och liknande. Mycket intressant! Jag håller helt och fullt med i din tolkning av EUs ökade krav och ser även här att samma dilemma kan komma att bli aktuellt. Du skriver om uppstickare och det är bara att hålla med. Det finns inte några tillgängliga alternativ idag, så det ska bli spännande.
Det jag i huvudsak menar med denna kommentar är: Om krav ska kunna ställas på produkter så måste det finnas leverantörer som kan uppnå kraven. Annars är kraven meningslösa.
Det är fullt möjligt att hitta både leverantörer och produkter inom webbområdet som uppfyller de centrala tillgänglighetskraven. Utan dessa krav kommer leverantörerna aldrig att ändra sig. Nu finns det iallafall möjlighet att ta med tillgänglighet som ett bedömningskriterium i upphandlingar, och över tid betyder detta att allt fler leverantörer blir bättre på detta. Hur skulle Sveriges webbplatser sett ut utan Vervas rekommendationer eller EU:s/regeringens lagstiftning om tillgänglighet? Vi hade fortfarande stått och stampat i 90-talslösningar på de flesta håll.
Kommentera