Nystart av eutveckling.se
På önskemål av tidigare besökare har eutveckling.se nu fått en nystart. Sidan kommer att uppdateras sporadiskt med nytt innehåll samt bibehålla tidigare material.
Här hittar du riktlinjer som ger dig praktiskt stöd att använda webben som en effektiv kanal för service. En webbplats som följer riktlinjerna når fler och blir enklare och mer effektiv att använda. Här hittar du också samtliga bilagor, checklistor och kravmallar.
Riktlinjerna utgår från Vervas publikation Vägledningen för 24-timmarswebben. Denna webbplats är dock ett privat initiativ och de tillägg som gjorts är tydligt markerade. För mer information se om webbplatsen.
På önskemål av tidigare besökare har eutveckling.se nu fått en nystart. Sidan kommer att uppdateras sporadiskt med nytt innehåll samt bibehålla tidigare material.
Detta dokument beskriver en ögonblicksbild av Solna stads interna manual för sociala medier. Dokumentet besvarar några vanliga frågor om sociala medier i Solna stads verksamhet, bl.a. vem som får föra stadens talan i de sociala medier staden använder i sin verksamhet, om man får använda sociala medier på arbetstid och tips och regelverk relevanta för kommunal verksamhet.
Detta dokument innehåller information om regler gällande elektroniska cigaretter inför skiftet 1 Juli 2019. Här diskuteras även e-juicers roll i försäljning och hälsoskäl bakom de nya reglerna som tillträder från och med 1 Juli. Här finns relevant information och regelverk för kommunal verksamhet.
Jenny Birkestad, CIO i Solna stad arrangerade i september 2011 ett erfarenhetsutbyte för några av dem som arbetar med att införa sociala intranät. Genom att de delar med sig av informationen från mötet finns nu chansesn att dra nytta av andras erfarenheter.
Offentliga organisationer gynnar ofta ett enskilt företag när de informerar användare om verktyg för att läsa PDF-dokument. Trots att flera moderna operativsystem har inbyggt stöd för att läsa (och ibland även spara) PDF-dokument och att det finns en uppsjö av olika leverantörer av PDF-programvara påpekar man för användarna att de måste ha en produkt från en enskild leverantör. Här är ett förslag på neutral informationstext.
Möjligheterna att texta videoklipp på Youtube har blivit avsevärt bättre på senare tid. Nu finns även möjligheter att automatiskt översätta en textning som är gjord på ett språk till ett annat. I detta videoklipp förklarar Andrew Bossom några av fördelarna med att texta videoklipp på nätet.
Kommunerna har förbättrat informationen på sina webbplatser. Andelen medborgarfrågor som besvaras via webben har ökat jämfört med förra året visar SKL:s senaste mätning.
Totalt har andelen medborgarfrågor som enkelt kan besvaras via webben ökat med genomsnitt 15 procentenheter jämfört med förra året . Från 52 till 67 procent. De 21 bästa kommunresultaten har ökat från en spridning på 87-77 procent till 92-83 procent.
Boken Jävla skitsystem! är den första boken på svenska om den nya digitala arbetsmiljön och riktar sig i första hand till dig som använder datorer i jobbet och för dig som är arbetsmiljöombud.
Häromdagen lanserade E-delegationen en plattform för erfarenhetsutbyte för de som arbetar med e-förvaltning. Om du själv arbetar med dessa frågor eller har kollegor som borde delta så återfinns forumet på edelegationen.ning.com. Ju fler som deltar, desto större möjligheter att erfarenhetsutbyte sker och att mängden dubbelarbete minskar.
Det kanske låter som en självklarhet, för vem vill vänta på att en sida skall ladda klart när man letar efter information på webben? Faktum är att många inte utvärderar sina webbplatser med avseende på snabbhet ur användarens perspektiv. Förr i tiden handlade det ofta om hur stor server man skulle köpa, men på senare tid har det visat sig att en stor del av den upplevda hastigheten har att göra med hur man kodat sina webbsidor.
Linus Salö har i sitt examensarbete "Mottagaranpassning för nätmedborgaren" undersökt hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om förskolan. Resultaten visar att webbplatserna behöver anpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre.
Sveriges kommuner och landsting, SKL presenterar idag sin medborgarinriktade kartläggning av kommuners webbplatser. Medborgarnas tillgång till information till webben är av största betydelse och kommunernas webbplatser är kanske det viktigaste verktyget i detta arbete. Denna undersökning utgår därför från det mest relevanta, den information som medborgarna själva söker på kommunernas webbplatser
, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.
Så är det äntligen dags. Första avsnittet av Användbarhetsboken läggs ut på webben. Tommy Sundström som varit med och tagit fram Vägledningen 24-timmarswebben i olika omgångar publicerar nu sin bok avsnitt för avsnitt på webben.
Publicerar du PDF-dokument som skapas i Microsoft Word och konverteras med Adobe Acrobat så har du kanske nytta av guiden Preparing Microsoft Word Documents to create accessible PDF files.
Många webbplatser idag innehåller funktionalitet för att besökarna på en webbplats själva skall kunna skapa material. Några exempel är kommentarer till nyhetsartiklar och kontaktformulär. Om du har en populär webbplats är det troligt att du har upplevt att du får in en hel del material som inte har med din webbplats att göra. Här hittar du några tips på hur du kan motverka spam på din webbplats.
Idag, måndag den 22 juni, tar Handikappförbunden och Synskadades Riksförbund stickprov på öppenheten i offentliga organisationer. I en medborgaraktion undersöker de om offentlighetsprincipen även gäller människor med funktionsnedsättningar och hur lätt det egentligen är att använda ett internt system på en myndighet.
Förra onsdagen röstade riksdagen igenom den nya språklagen. Från och med den 1 juli ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. I språklagen står det också att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Den 18 september 2009 ordnar föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska (Ess), i samarbete med Språkrådet, konferensen Begriplex. Målgruppen för konferensen är myndighetschefer, kontaktpersoner i klarspråksfrågor och andra som arbetar med språk och kommunikation i offentlig verksamhet. Begriplex äger rum på Clarion Skanstull i Stockholm.
Läs mer om konferensen och anmäl dig på www.begriplex.se.
I artikeln "7 tips for designing for older users" sammanfattar Marianne Markowski innehållet i två studier där man undersökt hur seniorer använder webbplatser. För dig som designar en webbplats där du förväntar dig att användargrupperna inkluderar seniora användare (vilket borde vara de flesta webbprojekt i offentlig sektor) kan dessa vara ett underlag att utgå från.
Vill du ha svar på en specifik fråga? Under rubriken Frågor kan du nu ställa en fråga och få svar från andra. Hjälp gärna till att besvara frågor inom ditt kompetensområde. Du kan vara anonym för andra på webbplatsen om du vill.
Ett stort antal frågor av de som bevsarades av Verva har avidentifierats och lagts in. Några exempel:
De kommer att vara sökbara om några dagar. Tills dess kan du utforska frågor och svar via nyckelord. Inom kort kommer ytterligare frågor besvarade av Verva att läggas in.
Hittar du några felaktigheter så kontakta gärna mig på peter.krantz@gmail.com. Synpunkter mottages tacksamt.
EU skickar med jämna mellanrum ut frågor till allmänheten i så kallade Public Consultations. Nu finns en chans att tycka till om den europeiska strategin för inkludering i det digitala samhället. Som ordförande i EU i höst kommer även Sverige att arbeta med att ta fram till ett förslag till ny strategi för informationssamhället som ska ta vid 2011. Ta chansen att få EU att prioritera tillgänglighetsfrågorna genom att svara på enkäten. Om du vill kan du läsa mer om EU:s arbete med e-inkludering.
Diskussionen om vad som ska finnas på en webbplats startsida kan vara oändlig. Kommuner och myndigheter ska rikta sig till alla medborgare och det kan kännas omöjligt att prioritera informationen. Hur ska vi kunna välja vad som ska lyftas fram på webbplatsens startsida när alla verksamheter är lika viktiga?
Viljorna är många och sättet att presentera informationen på startsidan och hur man organiserar webbarbetet skiljer sig åt mellan olika kommuner och myndigheter. Varför gör en si och en annan så?
Den 25 maj, inför Offentliga rummet 2009, genomförs en nätverksträff med detta tema. Läs mer och anmäl dig till nätverksträffen på offentliga rummets webbplats.
Webbyrån NetRelations har lanserat ett testverktyg: NetRelations Inspector. Verktyget är ett bra stöd för sig som vill kvalitetssäkra grundläggande parametrar inom tillgänglighet, sökmotorvänlighet och en del andra best practices inom gränssnittsutveckling. Du kan själv testa din egen webbplats och få ett underlag för vidare diskussion inom din organisation.
Precis som för de mätningar som jag genomför här på eutveckling.se bör man observera att detta inte är ett tillgänglighetstest. Många av mätpunkterna är relaterade till tillgänglighet, men det finns många andra aspekter på tillgänglighet och användbarhet som inte går att mäta med ett testverktyg som detta eller motsvarande.
Något som är extra kul är att flera av testerna handlar om vad som är god sed när man utvecklar webbgränssnitt i HTML. Är du utvecklare hittar du mycket matnyttigt som berör användning av javaskript, popupfönster och en del egenheter som kan uppstå om du använder ASP.NET som ramverk för webbplatsen.
Många större organisationer som arbetar med kommunikation på webben försöker höja effektiviteten genom ett lokalt redaktörsansvar. Jesper Bylund har belyst fenomenet i en serie intressanta inlägg under rubriken "Nyheter på intranätet" på intranätbloggen (se även Fredrik Wackås sammanfattning i "Från enmansredaktion till avskaffad redaktör"). Detsamma gäller för många större organisationer när det kommer till innehåll på den publika webbplatsen och här kan konsekvenserna av dålig koordination bli större. Detta exempel visar på hur det kan gå när motstridiga uppgifter lämnas i olika kanaler inför ett sjukhusbesök.
I somras genomförde forskare på Högskolan i Skövde en studie kring vilka dokumentformat som kommuner klarar av att hantera från allmänheten. I studien framkom att 80% av kommunerna inte kan öppna dokument i ISO-standarden Open Document Format (ODF). ODF är en standard för kontorsdokument (ordbehandling, kalkylblad, presentationer mm.) och har fastslagits som både svensk och internationell standard. Vad är orsakerna att din organisation inte kan hantera dokument i ODF-formatet?
Nu har jag genomfört en första testomgång av offentliga webbplatser. En skillnad från då Verva genomförde testet är att det nu är fler mätpunkter som kontrolleras. Merparten är från riktlinjer med prioritet 1, men det finns även med några av prioritet 2 och 3. Sammanfattningsvis är det bara ett fåtal webbplatser som klarar testerna med prioritet 1 och endast tre webbplatser som klarar samtliga tester. Men de finns gott om webbplatser som ligger bra till.
Riktlinje 5.4.1 Skriv enkelt och begripligt har uppdaterats med ett tips/länk till den skrivguide som Göteborgs stad tog fram.
WCAG 2 kommer att vara central för många av de EU-initiativ som kommer inom tillgänglighet. Den 1 december utkom EU-kommissionen med ett meddelande För ett tillgängligt informationssamhälle (PDF). I det konstaterar man att tillgängligheten på offentliga webbplatser i medlemsstaterna är låg och att mycket arbete behöver göras. Det är hög tid för dig som inte arbetar med tillgänglighet på din webbplats att komma igång.
Som flera noterat så fungerar inte webbplatsens sökfunktion än. Det beror på att webbplatsen är ny och Google har inte hunnit indexera den än. Jag beräknar att det tar några veckor innan den fungerar som tänkt.
Nu finns även argumentationsmaterialet som ger stöd i att argumentera för användbarhet och tillgänglighet när man arbetar med webbutveckling. Det går även att ladda ner för att enklare kunna användas i dina egna presentationer.
Riktlinje 2.1.5 Testa och utvärdera kontinuerligt har uppdaterats med ett videoklipp som visar hur ett användningstest kan gå till.
Exemplet tydliggör hur svår en aktivitet kan bli även om all information finns presenterad för användaren. Exemplet illustrerar även vikten av att göra tester med användare som komplement till automatiska tester.
Senaste händelserna