eutveckling.se - NyheterBättre effekt med användbarhet, tillgänglighet och standarder2011-09-30T18:07:02+01:00Peter Krantzhttp://www.eutveckling.se/http://www.eutveckling.se/feeds/blog/Solna stads manual för sociala medierhttp://www.eutveckling.se/blogg/2011/solna-manual-sociala-medier/2011-09-30T18:07:02+01:00Detta dokument beskriver en ögonblicksbild av Solna stads interna manual för sociala medier. Dokumentet besvarar några vanliga frågor om sociala medier i Solna stads verksamhet, bl.a. vem som får föra stadens talan i de sociala medier staden använder i sin verksamhet, om man får använda sociala medier på arbetstid och tips och regelverk relevanta för kommunal verksamhet.

Ladda ner dokumentet: Solna stads manual för sociala medier version 1.0 (PDF)

]]>
Erferenhetsutbyte om sociala intranät i Solnahttp://www.eutveckling.se/blogg/2011/sociala-intranat-i-solna/2011-09-21T19:11:13+01:00Jenny Birkestad, CIO i Solna stad arrangerade i september 2011 ett erfarenhetsutbyte för några av dem som arbetar med att införa sociala intranät. Genom att de delar med sig av informationen från mötet finns nu chansesn att dra nytta av andras erfarenheter.

Här är dokumentationen från mötet. Om du arbetar med ett socialt intranät finns det säkerligen mer erfarenheter att återanvända.

  1. Minnesanteckningar (PDF)
  2. Örebroprojektet (PDF)
  3. Skatteverket - Kommentarer, diskussioner, bloggar (PDF)
  4. Solna - förstudie (PDF)
  5. Karolinska Institutet (PDF)
  6. Uppsala universitets medarbetarportal (PDF)
  7. Solna - Juridiska aspekter på handlingsoffentlighet, gallring och arkivering för interna sociala medier/dialogverktyg (PDF)
]]>
Informera om PDF utan att göra reklamhttp://www.eutveckling.se/blogg/2011/informera-neutralt-om-pdf/2011-02-06T09:58:30+01:00Föreningen Free Software Foundation Europe (FSFE) har i en kampanj uppmärksammat att offentliga organisationer ofta gynnar ett enskilt företag när de informerar användare om verktyg för att läsa PDF-dokument. Trots att flera moderna operativsystem har inbyggt stöd för att läsa (och ibland även spara) PDF-dokument och att det finns en uppsjö av olika leverantörer av PDF-programvara påpekar man för användarna att de måste ha en produkt från en enskild leverantör.

Några exempel:

Skatteverket: "För att använda blanketterna behöver du ett särskilt tilläggsprogram, Adobe Reader, på din dator. Du kan hämta programmet gratis på Adobes webbplats."

Försäkringskassan: "Här kan du ladda ner våra broschyrer i pdf-format. För att ladda ner dem krävs att du har gratisprogrammet Adobe Reader i din dator."

Örebro kommun: "För att kunna hämta blanketter i pdf-format krävs att du har Acrobat Reader installerat. Programmet finns för gratis nerladdning på Adobes hemsida."

Post- och Telestyrelsen, PTS: "För att kunna använda ansökningsblanketterna kan du behöva uppgradera din Adobe Acrobat-läsare till version 7.0 eller senare."

Haninge kommun: "För att kunna ladda ner och läsa dokumenten som lagts ut här, behöver ni ladda hem en programvara från Adobe som kallas Adobe Acrobat Reader. Klicka på bilden nedan för att komma till Adobe."

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: "För att läsa en pdf-fil behöver du Adobe Reader som du kan ladda hem gratis på Adobes webbplats."

Samtliga av texterna ovan är felaktiga eftersom det faktiskt går att använda andra produkter än just de från Adobe för att läsa PDF. Hela vitsen med ett standardiserat dokumentformat som PDF är att användaren skall kunna använda vilken programvara de vill.

Ett förslag på neutral informationstext om PDF

Hur skulle man kunna utforma en neutral informationstext att använda i anslutning PDF-dokument? Ett förslag:

För att kunna använda våra PDF-dokument behöver du ha tillgång till en PDF-läsare för din plattform.

Det kanske inte behöver vara mer avancerat än så? Idag kommer PDF-läsare i massor av varianter och det skulle bli för långt att redogöra för alla alternativ för användaren. Ett urval:

Vad tycker du?

]]>
Introduktion till textade Youtubefilmerhttp://www.eutveckling.se/blogg/2010/texta-youtubeklipp/2010-09-14T19:51:19+01:00Möjligheterna att texta videoklipp på Youtube har blivit avsevärt bättre på senare tid. Nu finns även möjligheter att automatiskt översätta en textning som är gjord på ett språk till ett annat. I detta videoklipp förklarar Andrew Bossom några av fördelarna med att texta videoklipp på nätet. I videoklippet rekommenderar han även gratisprogrammet Subtitle Workshop för att texta videoklipp.

 

Youtube har några andra spännande funktioner under utprovning, bl.a. möjligheterna att automatiskt skapa textning av videoklipp med tydligt engelskt tal och automatisk översättning av text från t.ex. engelska till svenska. Detta sänker ytterligare tröskeln för besökare att kunna ta del av ditt innehåll.

]]>
Kommunerna har förbättrat informationen på sina webbplatserhttp://www.eutveckling.se/blogg/2010/skl-kommunwebb-2010/2010-08-19T16:00:20+01:00Kommunerna har förbättrat informationen på sina webbplatser. Andelen medborgarfrågor som besvaras via webben har ökat jämfört med förra året visar SKL:s senaste mätning av kommunala webbplatser.

Totalt har andelen medborgarfrågor som enkelt kan besvaras via webben ökat med genomsnitt 15 procentenheter jämfört med förra året . Från 52 till 67 procent. De 21 bästa kommunresultaten har ökat från en spridning på 87-77 procent till 92-83 procent.

Undersökningen har genomförts genom att 215 olika medborgarfrågor inom tolv olika verksamhetsområden har ställts. Svaret fick inte ta längre tid än två minuter att hitta. De 20 bästa kommunernas totalbetyg visar att det var flera som låg nära full pott:

Kommun Betyg (%)
Umeå 92
Huddinge 91
Örebro 90
Tyresö 89
Eskilstuna 88
Nacka 88
Helsingborg 87
Kungsbacka 87
Lidingö 87
Linköping 87
Luleå 87
Piteå 87
Uddevalla 86
Falkenberg 85
Lomma 85
Mölndal 85
Norrköping 85
Sigtuna 85
Nynäshamn 84
Värmdö 83
Östersund 83
]]>
Boktips: Jävla skitsystem - boken om den digitala arbetsmiljönhttp://www.eutveckling.se/blogg/2010/boktips-javla-skitsystem/2010-08-13T21:02:42+01:00Boken Jävla skitsystem! av Jonas SöderströmBoken Jävla skitsystem! är den första boken på svenska om den nya digitala arbetsmiljön och riktar sig i första hand till dig som använder datorer i jobbet och för dig som är arbetsmiljöombud. Från presentationen:

Förbannade jävla skitsystem!!

Så har förmodligen så gott som alla svenskar svurit. Över tidrapporteringssystem som man inte förstår sig på, över ekonomisystem som krånglar, över register och journalsystem som hela tiden verkar äta upp just den tid som de skulle spara åt oss.

Boken ”Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska om den nya digitala arbetsmiljön. Den visar hur det idag är människan som tvingas anpassa sig efter maskinerna – i stället för tvärtom.

Följden är ökad stress och psykisk ohälsa för alla som måste ta sig an ständigt nya krångligheter. Och som alltför lätt själva tar på sig skulden – att de inte är ”datormogna”, att de är för gamla, inte hänger med.

Boken är skriven av Jonas Söderström, informationsarkitekt på inUse.


]]>
E-delegationen startar forum för e-förvaltningsfrågorhttp://www.eutveckling.se/blogg/2010/erfarenhetsutbyte-eforvaltning/2010-06-21T17:00:43+01:00Häromdagen lanserade E-delegationen en plattform för erfarenhetsutbyte för de som arbetar med e-förvaltning. Om du själv arbetar med dessa frågor eller har kollegor som borde delta så återfinns forumet på edelegationen.ning.com. Ju fler som deltar, desto större möjligheter att erfarenhetsutbyte sker och att mängden dubbelarbete minskar.]]>Snabba webbplatser viktigt för användarupplevelsen - så här kommer du igånghttp://www.eutveckling.se/blogg/2010/snabba-webbplatser-viktigt/2010-04-12T14:04:51+01:00HastighetsmätareDet kanske låter som en självklarhet, för vem vill vänta på att en sida skall ladda klart när man letar efter information på webben? Faktum är att många inte utvärderar sina webbplatser med avseende på snabbhet ur användarens perspektiv. Förr i tiden handlade det ofta om hur stor server man skulle köpa, men på senare tid har det visat sig att en stor del av den upplevda hastigheten har att göra med hur man kodat sina webbsidor.

Företaget Yahoo lät ett team undersöka vilka faktorer som påverkade användarnas upplevelse av en webbplats hastighet. Resultatet visade att man tjänade mycket på att justera saker i webbplatsens uppmärkningskod och serverinställningar snarare än att skaffa mer hårdvara.

Häromdagen berättade Google att de börjat väga en en webbplats snabbhet då de rangordnar sökresultat. Det rör sig fortfarande om en begränsad faktor i rangordningen, men det visar tydligt att fler bedömer att snabbhet är viktigt för användarna.

Snabbladdande webbsidor kan dessutom bidra till att sänka driftkostnaderna för en webbplats. När mindre data behöver laddas behövs mindre kapacitet i hårdvara och bandbredd (företaget Shopzilla lyckades halvera behovet av hårdvara efter att de optimerat snabbheten i sin applikation).

Test av några offentliga organisationer

Baserat på de riktllinjer för webbplatsoptimering Yahoo har dokumenterat har jag genomfört några tester av offentliga organisationer. Poängsumman visar hur många av de rekommenderade snabbhetsförbättrande inställningarna man genomfört. Mätningen har utförts på startsidan av webbplatsen.

Snabbhetstest av några offentliga webbplatser
Webbplats Poäng Betyg
marinmuseum.se 80 B
bolagsverket.se 75 C
csn.se 73 C
forsakringskassan.se 71 C
stockholm.se 69 D
boras.se 68 D
krisinformation.se 67 D
arbetsformedlingen.se 66 D
solna.se 63 D
skatteverket.se 63 D
studera.nu 62 D
lthalland.se 61 D
uppsala.se 55 E

Bästa möjliga betyg är "A". Ju större antal förväntade besökare, desto viktigare är det att ha genomfört åtgärderna. Beroende på förväntad mängd besökare kan vissa åtgärder vara irreleveanta (som t.ex. att lägga innehåll på en datadistributionstjänst).

Så här kommer du igång

För att utvärdera sin egen webbplats kan du enkelt ladda ner YSlow, det verktyg Yahoo tillhandahåller. Verktyget är ett tillägg till webbläsaren Firefox och kan genomföra tester baserat på de rekommendationer Yahoos team tagit fram. Det finns även liknande verktyg från Google (Speed Tracer).

Många av åtgärderna är inställningar på servern och kan genomföras till mycket låg kostnad. De flesta är oberoende av vilket publiceringsverktyg du använder. Vissa åtgärder kan kräva justeringar av kod, men är fortfarande relativt enkla att genomföra.

Ofta är det webbutvecklarna som har kunskap om vilka justeringar som måste göras. Det är då viktigt att de får möjlighet att involvera driftpersonal som ibland är de som måste ställa in saker i webbserverkonfigurationen.

Har du själv erfarenhet av att arbeta med dessa verktyg eller känner till andra som gör motsvarande sak? Kommentera gärna nedan.

]]>
Bättre språk och struktur hjälper användare att hitta rätthttp://www.eutveckling.se/blogg/2009/battre-sprak-och-struktur-hjalper-anvandare/2009-11-07T13:12:53+01:00Linus Salö har i sitt examensarbete Mottagaranpassning för nätmedborgaren undersökt hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om förskolan. Resultaten visar att webbplatserna behöver anpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre.

I studien framkommer att användarnas främsta kritik handlar om de förkunskaper som texterna på webbplatserna utgår från att läsarna har. Samtidigt visar Linus hur viktigt det är med användning av rubriker och underrubriker. Det är dessa som verkar ha störst betydelse för att en text ska upplevas som överblickbar och lätt att hitta i.

Linus presenterar också tips på hur du kan mottagaranpassa en webbplats bl.a. genom att utforma den på ett sätt som motsvarar användarnas förväntningar.

De kommunwebbplatser som ingick i undersökningen var  Boden, Falköping och Strängnäs. Läs mer om examensarbetet och resultaten på Mottagaranpassning för nätmedborgaren.


]]>
Kommunala webbplatser ur medborgarens perspektiv - undersökningsresultathttp://www.eutveckling.se/blogg/2009/kommunala-webbplatser-ur-medborgarens-perspektiv/2009-09-28T16:49:27+01:00Sveriges kommuner och landsting, SKL presenterar idag sin medborgarinriktade kartläggning av kommuners webbplatser. Medborgarnas tillgång till information till webben är av största betydelse och kommunernas webbplatser är kanske det viktigaste verktyget i detta arbete. Denna undersökning utgår därför från det mest relevanta, den information som medborgarna själva söker på kommunernas webbplatser, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

Undersökningen utgår från att stort antal informationsposter inom olika områden. Mer information om resultatet hittar du på SKL:s webbplats i artikeln Första webbgranskningen med medborgarfokus.

]]>